elwizdagbok

Kära dagbok.

Tror jag fick känna lukten av den första löptiken i mitt liv alldeles nyss! Var ute i skogen bakom husen med matte och hon gömde min lunch lite överallt så jag fick spåra efter den. När vi kom nära cykelbanan blev jag helt plötsligt väldigt orolig och pep lite och var på spänn. Matte blev rädd att det var något läskigt djur eller så, så hon kopplade mig och vi sprang ner till cykelbanan. Men jag fortsatte vara orolig och sprang som en dåre fram på gräsmattan bredvid cykelbanan med nosen i backen.
Matte ropade in mig och jag kom till henne varenda gång hon kallade på mig - duktiga mig. Efter några meter ser matte en dam med 3 cockerspanielar framför oss och jag nosar precis där dom gått och precis när vi passerat dom (tittade på dom o morrade lite osäkert, sen ångrade jag mig o började gnälla) så slutar jag vara orolig och är helt normal igen. Kan det vara så att en av dom löpte kanske?
Matte är iallafall stolt över att jag kom på inkallning varenda gång trots att något luktade väldigt intressant :D! Tog även godisarna hon gav mig då hon kallat in mig och åt med god aptit.
Så förhoppningsvis kommer jag inte bli en jobbig galning om någon skulle löpa i närheten i framtiden :).